-
Vem var det som kom tillbaka egentligen?
Jag får ofta frågan att sätta ord på mina upplevelser vid den Ukrainska gränsen. Ärligt talat, jag kan inte sätta ord på det. Därför har jag heller aldrig skrivit så mycket om det. Jag saknar ord att beskriva men jag kan i ord redogöra vad som hände dag för dag och om människorna jag mötte. […]
-
Ett skepp kommer överlastat
Vågar man ens skriva det, men fan alltså, jag hatar att vara kvinna ibland. Oftast inte men den kvinnliga biologin alltså. Nu när man uppnått en viss ålder börjar hormoner och känslor leva rövare. Den gångna veckan har varit katastrof. Inte nog men att ryggen gick sönder så ska pendla mellan att känna ursinnig mordisk […]
-
Spridda skurar och bara sol.
Det är något särskilt att hänga ute i det fria. Det är bara så enkelt och anspråkslöst. För mig är det att leva livet att vistas ute under stjärnorna bland syrsor och mygg. När jag mår som sämst i livet, när man är trängd i ett hörn eller riden av sina demoner är vildmarkslivet den […]
-
Tröst, händelselöst och planer.
Efterdyningarna av covidhelvetet håller fortfarande ett grepp om mig. Hostan är oerhört jobbig och emellan åt så pass brutal att jag ligger hukad över toalettstolen. Kanske lite väl detaljerat men det suger musten ur mig. Så pass att sömnen är kass och jag får ställa in roliga saker. Tröstande i det hela är att jag […]
-
Släggan, karantänen och friheten
Då slog den till här med sin slägga. Covid. Omikronvarianten mest troligt, tycks att den lägger sig som en blöt filt över världen just nu. Länge lyckades man ducka den. Jag blev ganska sjuk, inte så att jag behövde vård eller så men det känns som om en jätte satt på mitt bröst. Tungt att […]
-
Kapitulerar för rosa lyckopiller
Okej, en lite uppdatering på livet som är. Livet det är.December har varit en kamp. Livslusten fanns inte där. Inte orken heller. Julen kom och gick, nyår likaså. Jag bara fanns till och gjorde vad jag kunde med det jag hade. Det var otroligt fint att ha mitt förstfödda hjärtegryn hemma. Plötsligt var allt som […]
-
Fönstergluttare
Dåså, 2022 är här. Jag skrev ingen ”krönika” om året som passerade. Tjugotjugoett, vad finns det att säga. Kanske några rader då. Lärdomar, en del sådana fick jag med mig. Lärdomar är värdefulla men de kan svida som handdesinfektion i ett sår. Eller som en kniv i hjärtat. Hur de än känns så är en […]
-
Brutalt ärligt och utlämnande.
När man under belägring av sina demoner. Demoner som suger livskraften ur dig flyr man gärna. Jag flyr in i diverse dåliga serier som jag ändå snabbspolar mig igenom får jag har inte förmågan att fokusera eller ork att ”vänta” på en plot eller dramatik som suger in mig. Lätt att fastna i skrollandet. Skrollandet […]
-
Tystnad i väntrummet.
Ny vecka, ny amöjligheter. Är det inte så vi säger med någon slags hopp om att vi verkligen tror på det. Somliga är övertygade. Jag sa det idag, mer för att ”fejk it till you mejk it”. Jag tänker fortätta den här lögnen tills den bli en sanning. För mig. Frasen är kanske redan en […]
-
Scen ur fikarummet på försäkringskassan
Tuula slår sig ner i fikarummet med en kopp kaffe och sträcker sig efter en kanelbulle. Hon var särskilt utvald att ta hand om en ny kollega. Tuulas värme och naturliga sätt att obehindrat föra samtal med främmande människor. Tuula är en uttrycksfull kvinna med rötterna i Finland. Karaoke är det bästa hon vet. Som barn […]
nellienilsson.com 