Slå mig med en hammare

Jag har under en längre period varit väldigt trött och håglös. Levt på reserven. Tänkte att det bara var en liten dipp. Sådana som man kan få. Tänkte att när vi väl kommer iväg på semester så blir det andra bullar. Åka till solen och lapa energi. Men jag var tyvärr väldigt väldigt trött. Ingen energi. Riktigt jobbigt. Och att inte heller finna den där ultimata glädjen man alltid finner, man, i alla fall jag, när man är på en plats där solen skiner och maten smakar gudomligt.
Semestern var fantastiskt ändå men min energi var nästan noll. Sov dåligt. Sover illa fortfarande.

Så kom vi hem. Jag raka vägen tillbaka till jobbet. Barn och man fortsatt ledighet. Då blev min trötthet en aning värre. Och så kom klådan. Utslagen. Exsem som ett brev på posten. Denna klåda har drivit mig nästan till vansinne. Ett tag ville jag slå mig hårt i huvudet med en hammare. Men nu är det det aningen bättre och jag kan tänka igen. Fått kortisonkur, utvärtes och invärtes. Väntar på svar på mina blodprover. Njursvikt trot jag att vi kan utesluta. Samt leverproblem. Det vågar jag påstå. Däremot tror jag att det är sköldkörteln. Eller bara en allergisk reaktion och järnbrist. Jag vet inte vad jag hoppas på. Mest bara att klådan försvinner. Antihistamin piggar inte upp direkt. ju. Livet på en pinne.

En dag kvar att arbeta. Sen kommer en efterlängtad ledighet igen. Nästintill oplanerad ledighet. Först beachvolley SM i Falkenberg, sen är det oplanerat. Och mina lite mer än 2 veckor ska jag hitta energi. Fylla mig till längden och bredden för hösten blir lång. Inte mycket ledigheter att se fram emot. Och vårt höstväder är ju bara vackert sådär en kort tid. Men den korta tiden är min favorit tid på året.

En kort uppdatering. Bara.