Mina fucking i-landsproblem

Detta inlägg vigs helt och hållet åt ointressanta i-landsproblem. Mina. Banala och triviala när allt kommer omkring. Men jag har semester. Då är det fanimej okej att ha dem. De upptar inte hela min värld, jag står inte och faller med dem även om det känns som om jag gjorde det. Även om de upptar en stor del av min tankekraft. Men det kan väl få vara okej, jag orkar inte bära på mycket tyngre än så. Jag har för fan semesta!!

I ett tag nu har jag haft ett återkommande i-landsproblem. Jag har aldrig något att ta på mig. Inget i garderoben duger. Känns som om någon faktiskt stulit mina kläder. Så jag gjorde en inventering, en snabbinventering, och jösses vilken sorglig garderob jag har.
Tycker ju jag då naturligtvis men det är ju det som räknas. Vad jag tycker. En vän sa till mig att sortera ut allt det som är ”iffigt”, sagt och gjort. Ingenting kvar. Mina två favoritjeans är ju sönderslitna. Inget man kan ha på sig varken på jobb eller utanför hemmet. Återstod 2 par användbara braller. 2 par braller. Allt annat var ”iffigt”, saker som lyckats komma med i ett helt gäng tidigare gallringar som aldrig ändå använts, de fick lov att ryka nu. Tröjor blev det inga kvar. 3 par skjortor. Blusarna lite utdaterade. T-shirts inga men linnen ett gäng. Så det är faktiskt dags att fylla på med lite nytt.
Förr gillade jag att shoppa, eller älskade att shoppa. Nu tycker jag bara det är jobbigt. Att springa från affär till affär. Nu för tiden finns ju nätshopping och det är väl en blessing in the sky. Shopping blev roligt igen. Visserligen får man vänta men både Boozt och Zalando är snabba samt att det är enkelt att returnera de varor man inte vill behålla.

Sockerråttan den jävlen! Den går inte att ta dö på i rappet. Jag har fastnat i sockerträsket. Och med 20 dagar kvar till Autumn Shred går det inte att ha det på det här viset. Måste sluta mata den där nedrans råttan. Den växer och blir starkare. Den jäveln. Död åt den jävlen!!

Jag skriver inte. Tappat det. Helt. Och jag måste hitta mina rutiner kring skrivandet. Tvinga mig. Men jag har fortfarande ingen plats att skriva på. Jag hittar inte mitt skrivbord. Alltså, inte så att det är stökigt här, utan jag har bara inte köpt ett, för att jag har inte hittat ett att köpa. Jag har heller inte letat. Bara tänkt att jag ska leta. Jag har ju velat fram och tillbaka om det ska vara ett gammal med själ eller ett nytt och fräsch, och nytt och fräscht vann, för mitt skrivbord måste vara vitt. Ett vitt blankt ark. Kan inte tänka annars. Och kan inte tanken vara fri, kan jag inte hitta ord. Hittar jag inga ord blir det inget skrivet. Vitt skrivbord. För fan. Nytt och fucking fräscht ska det vara! Jag bestämmer.

Känner att den där 40årskrisen jag har, den börjar ta ny form. Lite mer trots. Börjar komma in i en märklig trotsålder. Är det ens möjligt att ha en 40års trots? Eller är det bara min personlighet. Att jag är lite trotsig. Det som gör att trotsen växer är alla dessa satans nej-sägare. Som jag kallar dem. De som säger att man inte kan göra en massa saker nu när man börjar bli tant, för att man är för gammal. Kjolen ska gå över knäna, för gammal för att blir fit, för gammal för att uppfylla drömmar, för gammal för att dagdrömma och för gammal för att festa hejdlöst eller dansa i regnet. Sånt gör mig trotsig. Vem är de att tala om att livet har åldersgränser. Fuck you! Säger jag då och ska visa motsatsen. Jag ska nog bevisa för dig och dig som inte tror att man kan bli vältränad trots att röven hänger i knävecken och är alldeles platt. Lika bra att acceptera att man är gammal och kroppen likaså. Nej! Behöver inte vara så. För att du väljer det, lägg inte det på mig. Ja, jag blev lite smått förbannad och väldigt trotsig. Ska man  inte leva livet hela tiden? Ska man bara ge upp och acceptera för att man inte längre är 20. Nä. Därav av min kris ändrat skepnad. Kanske en rätt bra grej ändå. Jag är ju rätt envis säger de, som känner mig väl.

Ja. Det var allt om mig och mina i-landsproblem. Nu ska jag leta reda på min stil och köpa nya kläder. Jag ska ta dö på sockerråttan. Jag ska till gymmet och lyfta tungt. Jag ska lyssna på Anna Ternheims nya skiva For the young, for den är så bra. Cover på en backstreet boys låt, den bästa på hennes skiva. Sjukt bra. Jag ska skriva brev till mina brevvänner. Jag ska…jag ska…njuta av återstoden av min semester.

Be yourself för fan!