Vart sjuttonde år händer det

Fan vad jag är blödig. Måste vara en åldersgrej. Att man plötsligt blir sjukligt sentimental.

Jag vet att jag fick lära mig en läxa två gånger. Den hårda vägen. Att man aldrig ska vänta med att berätta för en person vad denne betyder innan det är försent. Jag sa aldrig det till pappa. Och jag lovade där och då att aldrig göra om det, det där med att inte säga. Men inte sa jag det till mamma heller. Sen var det försent. Igen. Och det har sökt mig. Men jag accepterade någonstans att det var okej att jag inte sa. För jag tror ändå att jag visade det.
Det är ju så att människor trillar in och ur ens sfär och de påverkar oss på olika sätt och nån guru säger att alla dessa vägar som korsas mellan människor, det är lärdomar. Jag har fått några sådana. En kom 2000. En kom 2017. Så ungefär vart sjuttonde år kan man, jag, räkna med dessa lektioner i livet. Detta råkar vara samma lektion. Tydligen behöver vissa saker upprepas. I alla fall för mig. En liten påminnelse. Jag vill inte behöva bli påmind igen om sjutton år utan nu är det lite dags att ta lektionen på allvar. Eller allvar och allvar. Lära sig den och leva lite. Efter den. Båda dessa lektioner handlar om min guard jag håller upp. Jag går ju liksom ständigt en boxningsmatch mot livet. Istället för att bara släppa ner guarden och hänga med livet. Älska hela vägen. Löpa linan ut. Svåraste biten, att låta sig älskas. Hela vägen. För när allt kommer omkring. Vad är det värsta som kan hända? Man åker på en knock out. Men man reser ju sig alltid upp. Ja, det gör lite ont. Kanske sjukt ont. Men allt innan knocken kan ju ha varit fullkomligt underbart och magiskt. Och inget varar för evigt. Det vet vi.

Det är ju en läskig grej det där, när man plötsligt måste ta av stödhjulen och börja balansera själv.  Men vilken frihet. Kommer ramla. Kommer åka på en smäll. Men so what, jag reser mig upp igen. Allt däremellan kan vara sjuhelvetes magiskt. Även om det bara är kort.

Den här varelsen som passerat min väg, holy crap, vad jag är tacksam. Fänk jo.

Med det sagt mitt i natten vill jag bara säga: NO REGRETS.

Natti.