En del av mitt hjärta

Måndag är snart över. Då kommer tisdag och hälsar på.
Första dagen avklarad på jobbet efter OP. Efter två veckor klättrar jag på väggarna. Klöser tapeterna. Sliter av mig håret. Då är det skönt att få komma till jobbet och lägga hjärnan på något helt annat. Alla tankar på det som ÄR i livet få vila så jag kan tänka på det som ÄR på jobb istället. Miljöombyte för hjärnan liksom.

Kundmiddag. Ikväll var det en resa. I minnesbanken, från tiden på Irland. Den var inte lång men den var intensiv. Tiden på Irland. alltså Och ända sen jag i tårar klev på planet i Cork har jag längtat tillbaka. Ofta. Efter en kväll med människor från Irland inser man att man måste återvända. Man är jag. Jag måste få återvända dit. Där som jag lämnade en del av mitt hjärta.
Jag inser att delar av mitt hjärta ligger utspridda runtom på jordklotet. Och vissa av dem bultar på och väcker min längtan. Vissa platser har jag inte ens besökt men mitt hjärta, eller en del av det, bultar där med.

Jag ville mest berätta att jag överlevde första dagen på jobbet efter OP och allt. I am allright liksom.
Jag krigar på.