Yorkis, Kevin och Allan Gås

Andra advent. Julstämning har ännu inte infunnit sig. Allting är på paus. Och då kan man inte ta in julen. Trots alla försök till julpynt och jakten på fula jultröjor. Orkar inte lyssna på julmusik. Jag kräks lite då. Drack första glöggen igår.
Vi besökte kvarterets julmarknad idag. Barnen köpte sig varsin gås. Tyggås. Allan och Gullan Gås. Underbart fina hemmasydda gäss i julig tappning. Sonen döpte ju sin till Allan. Allan blev inte julpynt. Allan blev en ny följeslagare. Gullan Gås fungerar däremot som ett julpynt. S fungerar ju lite så med sina gosedjur. Vi köpte en nalle i New York när han var ett och ett halvt. Han sprang rakt in i leksaksaffären och tog den. Bara att snällt betala. Och sen dess har det varit de två. Yorkis och S. En gång fick jag ta med Yorkis på en resa. S tyckte att hans mamma inte skulle behöva sova ensam. Hjärtat. När tösen gick i sexan, för tre år sen vann S en lite liten liten mjukishund på skolan bazar. Rätt ful faktiskt. Men Kevin heter han. Han måste följa med på våra gemensamma resor. Så till jul blir det familjen, Yorkis, Kevin och Allan Gås som åker till fjällen.
Jag undrar hur Allan klarar den väldigt långa bilresan.

Söndag. Andra advent. Tösen drar på äventyr imorgon. Äventyr som kan förändra mycket. Men det tar vi då. Om hon lyckas imponera på dem som bestämmer på elitidrottsgymnasiet. Där hon vill gå. Men mammahjärtat är inte helt redo för detta stora kliv. Men igen. Vem är jag att stå i vägen för hennes drömmar?
Sängar beställda. Till oss samtliga tre. Snart borde jag seriöst överväga att faktiskt packa ner mina pinaler. En låda kvar. Many more to go. Men och andra sidan. Gott om tid. Eller? Inte. Alltid alltid ska jag lämna allt till sista minuten.

God andra advent på er. Återstoden av den.