Andiamo.

Nu. Blir. Det. Åka. Av. I alla fall på onsdag.
Veckan som gick var inte nådig. GDPR. Jag säger inte mer än så. Jobbat extra på Torpet. I fredags och söndags fick jag veta att jag levde. Men semestern är nära nu. En vecka i alla fall. Italien. Italigen. Om och om igen. Nu blir det för mig en ny destination i Italien. Sardinien. Jag och min wizkid. Sigward som han kallar sig så fint. Vi ska hänga och upptäcka Sardinien. I en fiat panda ska vi ta oss runt. Pandor är söta.

Vi har googlat alla farliga djur. 2001 var det en hajattack. Kan vara dags igen efter sjutton år. Fjärsing, den kan man trampa på och i ovanliga fall leder den till döden. Badskorna nerpackade. Nja, sanning med modifikation, inget är packat. Väskan är i garderoben. Men de ska packas ner. Hajspaning lär det bli. Bara så att ni vet. Det är ju just det som är underbart med min son. Man googlar mycket. Man rekognoserar mycket. Han måste ju liksom ha styr. Och styr har vi. Han och jag. Flygresan är ett moment. Mest för mig. Som ogillar att flyga. Och jag får ju på inget vis visa mina rädslor för min S. Då tror jag att det blir så att vi bor en vecka på kastrup. Och vinkar av alla.
(Om ni undrar varför barn nr 1 inte ska med så beror det på att hon åker till Polen på helt egna äventyr. Volleyboll. Hon är således inte bortvald.)

Men som vi har längtat. På vår mor och son resa. Och nu blir det äntligen av. Vi pratade om Finland, Skottland, Norge och Frankrike. Nu blev det helt otippat en hel vecka istället för en långhelg i en storstad. Eller storstadish. Nu blir det en ö. I medelhavet. Yaz!

Löpningen har kommit igång. Dessutom. Och i lördags blev det lite spontant ett anspråkslöst hinderbanelopp i Lomma. Hur kul som helst. Blodad tand fick vi med. Så toughest blir nog precis så roligt (och jobbigt) som jag tänker. Blåmärken som minnen lär det bli. Det har jag från lommaloppet. Snart bara hundra dagar kvar till toughest cph. Herrejeflar! Blir alldeles svettig om handflatorna av bara tanken. Hujeda. Blir bootcamp när jag kommer hem från Sardinien.

Well, här blir det resdagbok. Skrev alltid reseskildringar förr. Sen dog det. Nu ska det återuppstå.

Livet. Ja. Det. Rullar. På. I faslig fart. Men jag har roligt. Jag trivs. Det bor en värme i mitt hjärta. Och ett ljus i min själ.
Återgår till tvättastädapacka. Och klia sig i huvudet.

Hörs!