Dåligt flyt och rosa fluff.

Dåligt flyt känner jag nog att jag har med att uppdatera livet. Här på bloggen, annars uppdaterar livet sig självt hela tiden på alla möjliga sätt och vis. Allting går bara av farten och jag är på en bra plats.

Tredje arbetsveckan och andra skolveckan. Jag har att göra. Skriva och läsa och jobba både här och där. Tränas ska hinnas med men det är dålig fokus på det med. Inte bra när man har ynka trettionio dagar kvar till mitt livs tuffaste fysiska utmaning. Så jag tänker att jag måste ta tag i livet. Löpningen går ju framåt. Jag har Ä N T L I G E N lyckats med ett uppsatt mål. Fem kilometer under 30. Förr hade jag inte stora problem att komma under 30. Är det åldern? Naaah det måste vara allt det andra som hänt i livet. Jag var ju i rätt kasst skick förra året med operation och blodtransfusioner. Det tar nog längre tid att återhämta sig när man passerat en tröskel och fyllt fyrtio. Så ja, åldern spelar en roll dårå.

Skrivarlinjen. Jo det går. Läst en bok och skickat lite texter. Mer texter ska in. Mer ska läsas. Första boken tyckte jag dessutom var en riktigt bra bok. Känslig men bra.

Livet i övrigt. Just nu inte så pissnödigt. Sommaren har varit en sommar som går till historien av somrar på så många mer sätt än en temperaturen. Jag har lossnat. Något har släppt och mitt hjärta blev vidöppet att älska. Samtidigt i sommar har jag förlorat allt. Eller det mesta. Och det gjorde ont att inse att jag inte ville skilja mig. Och inse att det var mannen jag inte ville skilja mig ifrån. Inte bara konstellationen familjen utan att mitt hjärta faktiskt hör hemma just hos honom. Med honom. I lång tid var vi fast i ett träsk. Och jag trodde aldrig för mitt liv att mitt hjärta någonsin skulle öppnas på vid gavel och jag skulle låta mig vara så sårbar och ärlig i allt jag kände och känner.
Jag var övertygad om att skeppet seglat men jag ville inte ge mig.  Och jag svalde all stolthet. Allting var så olikt mig. Eller så var det vara så att jag var och är beredd all slåss för allt som betyder något. Ett steg i taget.

Så vi får se vart allting landar.