Helt ute och cyklar

Jag har fått en ny cykel. En så kallad gravelbike. Den är blå och heter Trek Checkpoint alr4. Ska inte tråka mer med detaljer kring min cykel.

I alla fall, förförra veckan hade vi middagsgäster och vi pratade om cykling. Någonstans i detta samtal tror jag att jag började ljuga. Just då trodde jag fullt på min egen lögn. Det var en sanning. Med sjukt mycket modifikation. Hörde mig själv säga att jag älskar att ”klättra” i cykling, det vill säga köra uppför. I höstas när jag besökte Mallorca och fick två dagars cykling var det mycket klättring i serpentiner. Underbart. Jobbigt och det gick inte alls fort. Inte på när i någon hastighet värd att skryta om men jag älskade gnetanden och gnällandet. Nog om det.

Jag fick äta upp mina ord och se sanningen som en lögn. Första backen uppför med min premiär med en cykelklubb. Hatade precis varenda sekund uppför. Mina ben och mitt flås hatade det. Jag hade inget att ge och samtalet med Heléne gick på repeat och jag insåg att jag ljugit.
En hand på ryggen fick bära migi de värsta backarna på 70-rundan. Ja inte körde vi i 70km/h även om jag tyckte att det var det jag upplevde för att inte tappa klungan så var 70 distansen. Vad fasen tänkte jag när jag sa att jag älskar klättring?
Mitt förakt mot en viss specifik backe satte rot. Jag hatar härslövsbacken. Den är dryg och den är jobbig för en novis som påstår sig älska klättra men knäckte mig och min sanning.

Två dagar senare, eller kanske tre tog jag backen igen utan en hand på ryggen och fick ett PR på Strava. Viktigt. Tycker likt förbannat inte om det men det ska inte få knäcka mig. Dessutom ska jag ta tillbaka sanningen; jag älskar att klättra. Än så länge får den vila i att den är en lögn.

Om cirkus en vecka är det dags för triathlon. Mitt första någonsin och jag är inte alls förberedd. Simmat en gång. Löpträningen, ja den har legat i träda. Fokus har legat på padel. Jag kan inte tänka mig att padel är det bästa sättet att träna inför ett triathlon men lätt det roligaste. Hell yes.

Just det, vi satte ett mål. Tidsmål, klara sprintdistansen på sub 1h45min. 400 meter simning, 20km cykling och 5km löpning. Två växlingar som tar 2-3 min vardera. Det låter görbart men jag måste erkänna, jag är sjukt rätt och nervös. Cyklingen är mitt starkaste kort.

Söndag den fjärde augusti smäller det. 13:15 går startskottet. Vilket betyder att när klockan slår 15 ska jag ha passerat mållinjen. Vi får väl se hur det blir med det. Gulp!!!